Ursula von der Leyens andra tydliga budskapet handlade om kapital och investeringar. EU vill göra det lättare att investera i europeiska bolag genom en spar- och investeringsunion. Sammantaget är riktningen klar: mindre friktion, högre tempo i tillväxtresan.

Det som många bolag missar är att EU redan har gjort IP-systemet mer enhetligt. På immaterialrättens område finns redan system som löser just den typ av fragmentering som EU Inc vill komma åt – och de har fungerat i decennier. För bolag innebär det att det redan idag går att arbeta enhetligt över stora delar av Europa – förutsatt att strategin är genomtänkt.

EPO – när Europa samlade patentsystemet

På patentsidan var Europa länge en karta av nationella processer. Den stora förändringen kom med Europeiska patentkonventionen (EPC), som undertecknades i München den 5 oktober 1973 och trädde i kraft 1977. Då skapades Europeiska patentorganisationen och Europeiska patentverket (EPO).

Bakgrunden var tydligt affärsdriven: företag behövde ett mer samlat sätt att söka patent i Europa utan att hantera ett stort antal separata ansökningar. EPC-systemet gjorde det möjligt att lämna in en enda europeisk patentansökan via EPO och – om patentet beviljas – låta det få verkan i de länder man väljer.

En viktig poäng i EU-kontexten är att EPO inte är ett EU-organ, utan en mellanstatlig europeisk lösning. Trots det har systemet blivit en av de mest effektiva infrastrukturerna för att skydda teknik i europeisk skala.

EUIPO – varumärke och design för den inre marknaden

På varumärkes- och designområdet såg EU ett liknande problem när den inre marknaden utvecklades: företag behövde kunna bygga och försvara kännetecken över gränserna. EUIPO startade 1994 som OHIM i Alicante och fick i uppdrag att administrera det EU‑omfattande varumärket.

Motivet uttrycktes redan i den ursprungliga EU-förordningen om gemenskapsvarumärke: syftet var att skapa rättsliga villkor som gör att företag kan anpassa sin verksamhet till gemenskapens skala – och att produkter och tjänster ska kunna särskiljas med identiska medel i hela EU genom ett enhetligt förfarande och ett enhetligt skydd.

Namnet EUIPO infördes senare (2016) i samband med en reform av varumärkesregelverket. Men grundidén är densamma, att göra det möjligt att tänka EU från början

Vad betyder det här för bolag som vill växla upp sin IP-strategi?

För många tillväxtbolag är varumärke och design minst lika affärskritiska som tekniken. De avgör ofta kundens val, betalningsvilja och genomslag i säljkanaler. Om EU Inc accelererar expansionstakten blir det ännu viktigare att skyddet hänger med.

EU-varumärke – kraftfullt, men bara med rätt struktur

Ett EU-varumärke ger ett enhetligt skydd i hela EU och kan minska friktion i lanseringar, partneravtal och marknadsföring – och i åtgärder mot kopior och förväxlingar. Men ett EU-varumärke är inte en strategi i sig. Det är ett verktyg.

Har bolaget tänkt igenom hur huvudvarumärke, produktnamn, undermärken och kampanjer hänger ihop? Stödjer strukturen bolagets tillväxt – eller riskerar man ett lapptäcke som skapar otydlighet för kunder och partners?

När bolaget väl syns på EU-nivå, finns det då en plan för bevakning och invändningar? Eller kommer konflikter att upptäckas först när lanseringen redan är igång och då det är dyrt att backa?

EU-design – skyddet som blir akut när kopian redan finns

Samma logik gäller design. Design är lätt att underskatta i en tillväxtstrategi – tills den plötsligt blir avgörande. I många branscher är designen – oavsett om det gäller produktform, förpackning eller visuella element i digitala tjänster – direkt kopplad till igenkänning och köp.

När bolaget växer snabbt och blir synligt i fler länder ökar också exponeringen för kopior. För bolag som lever på varumärkesupplevelsen kan designskydd vara ett kostnadseffektivt sätt att skapa handlingsutrymme. Vilka visuella element driver kundens igenkänning och betalningsvilja? Och är de skyddade i tid – innan bolaget självt gjort dem kända på marknaden?

EPO och teknikskydd – mer än att stoppa kopior

På teknikområdet gör EPO det möjligt att driva en samlad europeisk patentprocess, och därefter – beroende på strategi – låta patentet få verkan i utvalda länder. När det blir enklare att etablera sig och växa över gränserna ökar också värdet av teknikskydd. Inte bara för att stoppa kopior, utan för att stärka positionen i licensförhandlingar, partnerskap, kapitalanskaffning och i investerares bedömning.

Den avgörande frågan är inte alltid ”ska bolaget patentera?”, utan hur patentskydd, affärshemligheter och offentliggöranden samspelar med er kommersiella plan. När ska bolaget visa vad – och för vem – för att inte tappa handlingsutrymme? Vilka delar behöver skydda marknaden här och nu, och vilka kan användas mer offensivt för att stärka förhandlingspositionen gentemot investerare och partners? I ett 12–24-månadersperspektiv: hur påverkar valet mellan patentskydd och affärshemligheter bolagets kapitalresa och eventuella investerare?

Tre frågor att ta till ledning och styrelse – innan tempot ökar

Att växla upp strategin handlar sällan om att göra mer, utan om att skapa styrning och göra rätt saker i rätt ordning. Vilka rättigheter är affärskritiska, var ska de gälla, när behöver de vara på plats – och vem gör vad om något händer?

Vad kan stoppa en lansering eller en affär. Finns det en varumärkesstrategi som håller i EU, eller bygger den på antaganden från hemmamarknaden? Är det visuella uttrycket en del av bolagets konkurrenskraft – och finns det skydd som matchar det? Och på tekniksidan: speglar bolagets nuvarande skydd det som faktiskt säljer idag och det som planeras att säljas om två år?

EU Inc pekar framåt – men bolaget kan agera redan nu

EU Inc kan bli ett viktigt steg för att minska friktion i hur bolag etableras och skalar i EU. Men inom immaterialrätten finns redan verktyg som ger samma typ av skalbarhet – om de används med en tydlig strategi.

Är ditt bolag redo att ta nästa steg i sin tillväxtresa? Vi på Groth & Co hjälper gärna till med en fokuserad genomgång där vi kopplar teknik, varumärke, affärshemligheter och design till en expansions- och tillväxtplan – och tar fram en prioriterad åtgärdslista.

Carolin Sundkvist
CEO
Managing Partner
Head of Administration & Finance

Referenser (för publicering)

Europeiska kommissionen – Special Address by President von der Leyen at the World Economic Forum (EU Inc och 48 timmar): https://ec.europa.eu/commission/presscorner/api/files/document/print/en/speech_26_150/SPEECH_26_150_EN.pdf

EPO – 1970‑talet (EPC undertecknas 1973, träder i kraft 1977): https://www.epo.org/en/about-us/timeline/1970s

EUIPO – EUIPO History (start 1994 som OHIM): https://www.euipo.europa.eu/en/about-us/the-office/who-we-are/euipo-history

EUR‑Lex – Rådets förordning (EG) nr 40/94 (motiven till gemenskapsvarumärket): https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/1994/40/oj/eng

Utmärkelserna uppmärksammar byråer och yrkesverksamma som har utmärkt sig genom framstående insatser inom immaterialrätt under det gångna året. Nomineringarna är ett fint erkännande av vårt teams engagemang, kompetens och arbete för våra klienter.

Firm of the Year (Patent & Trademark Attorney Firms), Nordic
Trademark Disputes Firm of the Year, Sweden
Patent Prosecution Firm of the Year, Sweden
Trademark Prosecution Firm of the Year (for Patent & Trademark Attorney Firms), Sweden
Practitioner of the Year (for Patent & Trademark Attorney Firms), Sweden
Rising Star of the Year (for Patent & Trademark Attorney Firms), Sweden

Vi är särskilt glada att kunna meddela att Carl Wendt har utsetts till ”Practitioner of the year 2026”. Carls strategiska förhållningssätt, tekniska skicklighet och stora engagemang för klienterna har gjort honom till en omtyckt rådgivare och en respekterad ledare inom IP-området. Utmärkelsen speglar både hans individuella prestationer och den höga professionella standard som vi upprätthåller på Groth & Co.

Vi är också mycket stolta över att Anton Persson har uppmärksammats som finalist i kategorin Rising Star. Antons engagemang, skarpa analytiska förmåga och starka drivkraft fortsätter att göra avtryck. Nomineringen är ett tydligt erkännande av hans höga kompetensnivå och den starka position han har etablerat inom immaterialrätten.

– Dessa utmärkelser speglar den samlade kompetensen, samarbetsandan och engagemanget hos alla medarbetare på Groth & Co. De är resultatet av en gemensam ambition att leverera högsta kvalitet i allt vi gör, och jag är oerhört stolt över hela teamet och det arbete vi åstadkommer tillsammans, säger Carolin Sundkvist, VD för Groth & Co.

Prisutdelningen äger rum den 1 maj 2026, och vi ser fram emot att få uppmärksamma detta tillfälle.

Den nya lagen innebär att skyddet för tekniska företagshemligheter stärktes avsevärt. Det är straffbart även för personer som haft laglig tillgång till känslig teknisk information, till exempel genom sin anställning, att obehörigen använda eller sprida den vidare. Syftet med lagen är att bättre skydda den tekniska kunskap som är avgörande för innovation, utveckling och industrins konkurrenskraft.

Ett mer heltäckande skydd för företagshemligheter

Lagen syftar till att kriminalisera olovligt utnyttjande eller röjande av tekniska företagshemligheter. Med tekniska företagshemligheter avses bland annat:

• forsknings- och utvecklingsresultat
• tekniska ritningar och specifikationer
• interna processer eller metoder
• know-how med teknisk karaktär

Det nya straffansvaret kompletterar den befintliga lagen om företagshemligheter och skapar ett mer heltäckande skydd mot angrepp på företags kritiska, tekniska information.

Vad innebär lagen för företagare?

För både små och stora företag innebär den nya lagen ett tydligare och starkare rättsligt verktyg för att skydda värdefull intern kunskap. I praktiken innebär detta:

• bättre möjligheter att agera rättsligt vid läckage eller missbruk av teknisk information
• stärkt konkurrensfördel, särskilt inom teknikdrivna verksamheter
• ökade krav på interna rutiner, såsom dokumentation av vad som är hemligt och tydliga sekretessavtal med anställda och externa parter

För att kunna använda lagens skydd krävs dock fortsatt att företaget aktivt hanterar sin information och visar att den faktiskt är att betrakta som en företagshemlighet.

En viktig pusselbit inom immaterialrätten

Den nyantagna lagen påverkar inte de traditionella immaterialrätterna – såsom patent, varumärke, design eller upphovsrätt – utan kompletterar dem genom att skydda teknisk kunskap som företag väljer att inte offentliggöra eller registrera.

Detta gör regelverket mer heltäckande och stärker förutsättningarna för innovation, särskilt i branscher där utvecklingsarbete och know-how är centrala tillgångar.

Groth & Co:s perspektiv

På Groth & Co arbetar vi kontinuerligt med att fördjupa vår kunskap om företagshemligheter och dataåtkomst – två områden som i praktiken hänger tätt samman. Tekniska data omfattas ofta av det som juridiskt ses som tekniska företagshemligheter, men företag sitter även på stora mängder annan skyddsvärd information, såsom kunddata, kommersiell information samt avtal med leverantörer och kunder.

Christian Hafner, patentchef på Groth & Co, betonar är det avgörande att denna information identifieras och kategoriseras, och därefter skyddas med konkreta åtgärder som behörighetsstyrning, loggning och tydliga interna rutiner i nära samarbete med IT-avdelningen.

”Lagen ger bara skydd om bolaget faktiskt har vidtagit åtgärder för att hålla informationen hemlig. Ett dokument som ligger öppet och är tillgängligt för alla kan knappast betraktas som en företagshemlighet,” säger Christian Hafner, Patentchef på Groth & Co

Sammanfattning

Det nya lagen markerar ett viktigt steg mot ett starkare skydd av tekniska företagshemligheter i Sverige och det är viktigt och glädjande att se att fel beteende har konsekvenser. För företagare innebär detta både utökade möjligheter att skydda sin verksamhet och ett större behov av tydliga interna processer för hantering av känslig information.

Kontakta oss om ni behöver praktiskt och strategiskt stöd kring företagshemligheter, inte bara tekniska utan även andra former av känslig affärsinformation.

But with this new system comes an important question: how open should UPC proceedings be to the public?

How Access Works Today

At present, UPC decisions and orders are published as a matter of course. Access to written pleadings and evidence, however, is handled differently. Under Rule 262.1(b) of the UPC Rules of Procedure, anyone seeking access to written pleadings and evidence must submit a “reasoned request”. The judge-rapporteur then decides after consulting the parties.

In assessing requests for access to written pleadings and evidence, the UPC distinguishes between ongoing proceedings and concluded proceedings (see further details in the Court of Appeal decision on April 2024 (UPC_CoA_404/2023)).

Ongoing proceedings

For ongoing cases, the threshold for access is deliberately high. Access is generally granted only where the requester can demonstrate a direct legitimate interest, such as involvement in parallel EPO opposition proceedings. This stricter approach aims to protect the integrity and independence of ongoing proceedings and to prevent external influence.

Concluded proceedings

For concluded proceedings, however, the bar is significantly lower. Once a case has ended, the risk of interference is significantly reduced and the public interest—such as transparency, legal education and predictability—comes to the forefront. In principle, a general interest should be sufficient to justify access.

In practice, however, even access to concluded cases has proven far from straightforward.

The Main Practical Obstacles

Three issues stand out:

• Mandatory representation: Anyone requesting access must be represented by a UPC-qualified representative. Self-representation is not allowed, even for lawyers or patent attorneys (see further details in the Court of Appeal decision on February 2025 (UPC_CoA_563/2024)).
• Costs: While recent case law suggests applicants should not bear the parties’ legal costs concerning requests for access to written proceedings and evidence, the need for representation still creates a financial barrier that may discourage transparency.
• Delays: Access requests can take many months—and in some cases over a year—especially where parties object. This undermines the practical value of access, even in cases where it is ultimately granted.

The Proposal: Default Access for Concluded Cases

A more transparent and practical approach could be to grant public access by default to written pleadings and evidence in concluded cases—at least for UPC representatives. It might even be beneficial to allow public access to documents by default, without requiring formal representation.

Parties would retain the right to request confidentiality under Rule 262.2, provided they justify it and submit a redacted version for public disclosure.

The Court would continue to review confidentiality claims, but access to non-confidential material could be granted without delay.

This approach would reduce procedural disputes, ease the burden on judge-rapporteurs, and significantly improve transparency—without undermining legitimate confidentiality interests.

Why This Matters

Openness is key to trust in a new court system. Easier access to UPC case files would support legal certainty, education and informed decision-making for businesses navigating the European patent landscape.

As the UPC continues to evolve, greater transparency—especially for concluded cases—can be one effective way to strengthen confidence in the system.

Want to discuss UPC transparency or access to case files?

If you would like to know more about how UPC case file access works in practice, or how this may affect your business and litigation strategy, please feel free to reach out. Cao Cao and Mattias Forsblom at Groth & Co are happy to share their insights and help you navigate the UPC landscape.

Cao Cao
Partner
European Patent Litigator
European Patent Attorney

Att bygga ett företag handlar om passion, mod och kreativitet – men också om att skydda det man skapat. För många småföretagare kan immaterialrätt kännas som något för stora koncerner, men i själva verket är det en av de viktigaste investeringarna du kan göra för att säkra företagets framtid.

“Både varumärken och patent kan vara avgörande konkurrensfördelar – men bara om det är skyddat. För småföretagare är immaterialrätt inte en lyx, utan en grundförutsättning för att kunna växa tryggt,” säger Carolin Sundkvist, vd på Groth & Co.

Varumärket är företagets juridiska staket

Som småföretagare bygger du värde varje dag: i namnet kunderna minns, i designen de känner igen, i tekniken som löser deras problem och i berättelsen du förmedlar i digitala kanaler. Immaterialrätten är verktygslådan som gör värdet ditt – på riktigt. Börja med varumärket: registreringen hos Bolagsverket säkrar organisationsnamnet, men ensamrätt i marknaden får du först när varumärket registreras för rätt varor och tjänster. Ett starkt varumärke fungerar som ett juridiskt staket runt igenkänningen och gör det lättare att växa, vinna återförsäljare och våga investera i marknadsföring. Matcha skyddet med verkligheten; när uttryck, sortiment eller målgrupp förändras behöver varumärket följa med.

Design och upphovsrätt skapar första intrycket

Designen är nästa lager. Kundens första intryck skapas av förpackningar, etiketter, produktformer och grafiska detaljer. Mycket kan skyddas genom registrerad design, och särskiljande former eller färgkombinationer kan ibland även fungera som varumärke. Det kreativa materialet – bilder, filmer, illustrationer och texter – vilar på upphovsrätten. Den uppstår automatiskt, men tydliga avtal om rättigheter och användning gör vardagen smidigare, särskilt när material delas mellan webb, sociala medier och annonser.

När innovationen kräver både patent och sekretess

Teknik som utgör din konkurrensfördel kan behöva patent. Fråga om lösningen är ny, icke-självklar och praktiskt användbar. Undvik att avslöja detaljer innan ansökan lämnats in; ett tidigt inlägg eller en pitch kan rasera nyheten. Tänk affärsmässigt kring omfattning och tidpunkt, och säkerställ i anställnings- och konsultavtal vem som äger uppfinningar som tas fram i uppdraget. Patent och företagshemligheter kompletterar varandra: det som ändå blir synligt i användning lämpar sig för patent, medan, algoritmer och processer under huven kan behållas som hemlighet – förutsatt att du faktiskt behandlar dem som hemliga med märkning, begränsad åtkomst och sekretessavtal.

Samarbete i sociala medier kräver tydlighet och förtroende

I sociala medier handlar framgång om tydlighet och förtroende. Samarbetar du med influencers, bestäm från början vad som ska levereras, hur reklamen ska märkas och vilka rättigheter du får till materialet. Reklammarkering ska synas direkt och i rörliga format upprepas i varje klipp. Vill du återanvända innehåll i egna kanaler eller som annons måste det stå i avtalet. Mät hellre verkliga handlingar – provbeställning, bokad rådgivning, offertförfrågan – än bara visningar.

Det osynliga värdet

Immaterialrätt handlar om att skydda det osynliga – idéerna, namnet, designen och tekniken. Dessa tillgångar kan stå för upp till 80 procent av ett företags totala värde, enligt Patent- och Registreringsverket. Ändå är det många småföretag som inte registrerar sina rättigheter. “Många underskattar värdet av sina immateriella tillgångar, men det är ofta just de som utgör kärnan i verksamheten,” säger Carolin Sundkvist.

Caroline Szyber
Bra Affärer – Småföretagarnas Riksförbund

Det innebär att framtiden inte bara kommer att bestå av klassiska ändelser som .com, .se eller .eu, utan också av företagsunika toppdomäner som .shop, .bank – eller till och med .volvo, .ikea eller .groth.

Men vad betyder detta för dig som varumärkesägare? Här är en genomgång av det viktigaste.

Vad är en toppdomän?

En toppdomän (Top-Level Domain, TLD) är den sista delen av en webbadress.
Exempel:

• I groth.eu är .eu toppdomänen.
• I framtiden skulle adresser som kontakt.groth vara möjliga – om Groth & Co ägde toppdomänen .groth.

Det nya ICANN-programmet öppnar dörren för så kallade “.brand”-domäner, vilket innebär att företag kan äga och administrera sin egen toppdomän.

Möjligheterna: ett helt eget digitalt ekosystem

En egen toppdomän ger företag full kontroll över en unik del av internet.
Föreställ dig att alla digitala tjänster, avdelningar och produkter samlas under ett och samma varumärkesstyrda domänuniversum:

• juridik.groth
• patent.groth
• varumarke.groth

Det skapar en trygg, tydlig och konsekvent digital närvaro – samtidigt som risken minskar att andra registrerar liknande domäner.

Skydd mot domänkapning och intrång

När nya toppdomäner lanseras ökar också risken för att någon försöker registrera domännamn som liknar ditt varumärke – så kallad cybersquatting.

För att skydda rättighetshavare erbjuder ICANN flera skyddsmekanismer:

• Trademark Clearinghouse (TMCH) – en global databas där varumärken kan registreras för att ge förtur till matchande domäner.
• Varningssystem – notifieringar om någon försöker registrera en domän som liknar ditt varumärke.
• URS (Uniform Rapid Suspension) – ett snabbförfarande där uppenbara intrång snabbt kan leda till att en domän stängs ned.
• Invändningsprocesser – möjlighet att stoppa en ansökan om en ny toppdomän som kränker ditt varumärke.

Kort sagt: skydden finns – men de kräver aktivt deltagande från varumärkesägaren.

Risker och kostnader att känna till

Att äga en egen toppdomän är en omfattande process. Det handlar både om pengar och långsiktigt ansvar.

• Ansökningsavgiften ligger runt 200 000 USD (cirka 2,2 miljoner SEK).
• Tekniska, säkerhetsmässiga och juridiska krav måste uppfyllas.
• Driften av toppdomänen kräver fortlöpande resurser.

För många företag blir det därför en fråga om att väga marknads- och säkerhetsnyttan mot investeringen.
För andra kan det räcka att registrera varumärket i TMCH och ha en bevakningsstrategi för nya toppdomäner.

Sammanfattning: nya möjligheter och nya utmaningar

ICANN:s nya program gör internet både mer flexibelt och mer komplext.
För dig som varumärkesägare innebär det:

• Nya möjligheter att skapa ett starkare, tryggare och mer sammanhållet digitalt varumärke.
• Nya risker, framför allt kopplade till intrång och missbruk, vilket gör bevakning och varumärkesstrategi viktigare än någonsin.
• En potentiell investering i en egen toppdomän – men också ett stort ansvar.

Vill du veta mer om möjligheterna, riskerna och hur du bäst förbereder dig?

Välkommen att kontakta oss på Groth & Co – vi hjälper dig navigera i den nya domänvärlden.

Carl Wendt
Partner
Deputy Head of Legal Trademark Dept.
European Trademark and Design Attorney

På samma sätt förhåller det sig med varumärken som en gång var välkända och etablerade. De hade renommé och förde med sig en känsla som vi, befogat eller inte, minns med värme. Kanske förmedlar de trygghet och stabilitet – något vi längtar tillbaka till.

Samtidigt måste det ha funnits en anledning till att dessa gamla varumärken fick sådan uppmärksamhet när det begav sig. Något rätt gjorde bolagen bakom dem. Sedan, av orsaker som kan variera, svalnade glöden och varumärkena lades ner.

Kan man – och får man – väcka gamla varumärken till liv?
‍Precis som med 80-talsgrupperna har det blivit allt populärare att försöka väcka liv i övergivna, eller i vart fall nedlagda, varumärken. Några exempel har prövats både nationellt, inom EU och hos EU:s varumärkesmyndighet.

En central och naturlig aspekt här är att varumärkesrätten – till skillnad från andra delar av immaterialrätten – inte kräver nyhet. Ett varumärke behöver alltså inte vara nytt för att kunna registreras eller användas. På så sätt står det vem som helst fritt att registrera ett övergivet varumärke.

Men kan en nyregistrering eller relansering stoppas av den ursprungliga innehavaren eller någon tredje part?

Bruksplikt och renommé
‍Om registreringar fortfarande finns kvar för varumärket kan innehavaren försöka hindra nyansökan eller ny användning, baserat på ensamrätten till följd av registreringen. Men som bekant gäller bruksplikt – har varumärket inte använts på fem år kan registreringen upphävas, numera utan att sökanden behöver ange varför.

Frågan har uppkommit om det räcker att visa att varumärket fortfarande bär renommé för att uppfylla bruksplikten. Svaret är nej – faktisk användning krävs. Utan användning hävs registreringen.

En tillgång eller en risk
‍Ett gammalt varumärke kan ändå bära värde. Kanske finns det fortfarande positiva associationer kvar, eller konsumenter som tror att varumärket fortfarande finns på marknaden.

Praxis visar att avsikten bakom återupplivandet ofta blir avgörande. Det är inte fel att hänvisa till historien eller hylla den, men om syftet är att exploatera och dra otillbörlig fördel av ett kvarvarande renommé kan nyregistreringen hävas på grund av ond tro.

Däremot, om man laddar varumärket med egna värden och lanserar något nytt – en produkt eller tjänst som inte försöker åka snålskjuts på det gamla varumärkets rykte – har det i flera fall ansetts helt i sin ordning att plocka upp ett sedan länge övergivet varumärke.

Praktiska lärdomar för den som vill återuppliva ett varumärke
‍För den som lockas av tanken att väcka liv i ett gammalt favoritvarumärke finns några saker att tänka på. Börja med att undersöka hur starkt varumärket lever kvar i minnet – sök i arkiv, sociala medier och söktrender för att se om det har ett kvarvarande renommé. Utforma sedan en ny produktupplevelse som lånar känsla, men levererar något samtida. Undvik falsk kontinuitet – låt det nya tala för sig självt.

Om arvet är starkt kan du med fördel byta stil, kategori eller position för att minska associationsrisken utan att tappa själen. Dokumentera också ditt eget arbete: utveckling, design, tillverkning, budget och tidslinje. Det visar att värdet kommer från dig. Och slutligen – lansera gärna i mindre skala först. En pilotlansering kan ge dig bevis på faktisk användning, vilket är ditt bästa skydd om någon skulle hävda ond tro.

En juridisk brasklapp
‍Som alltid finns en juridisk brasklapp. Det kan inte uteslutas att den ursprungliga innehavaren hävdar att varumärket är inarbetat och därför fortfarande åtnjuter ensamrätt, även om registreringen inte längre gäller. Frågan är till viss del teoretisk, men likväl relevant.

Tycker du liksom jag att det här är ett spännande område? Hör gärna av dig för att diskutera eller få rådgivning kring hur en återlansering av ett övergivet varumärke kan bli verklighet.

Ikoniskt flygbolag som gick i konkurs 1991. Har återuppstått i omgångar och numer aktivt, dock fristående från ursprungliga flygbolaget.

Magnus Henning
Partner
Attorney at Law
Authorised Patent Attorney (SE)

För att förstå utvecklingen kring .brand-domäner behöver man känna till ICANN – Internet Corporation for Assigned Names and Numbers. Det är den globala organisation som samordnar och övervakar internets domännamnssystem, alltså vem som får registrera och administrera olika toppdomäner som .com, .org eller .brand. ICANN:s uppdrag är att säkerställa stabilitet, säkerhet och konkurrensneutralitet i internets adressystem – en central roll i den digitala infrastrukturen världen över.

Nästa ansökningsrunda öppnar 2026
‍Efter flera års paus förbereder ICANN nu nästa ansökningsrunda för nya generiska toppdomäner (gTLDs), som väntas öppna i april 2026. Den här rundan kommer att ge varumärkesägare en ny chans att positionera sig i det snabbt föränderliga digitala landskapet.

Exempel som .aeg visar hur företag redan idag använder egna toppdomäner på ett kontrollerat sätt – ofta internt för struktur och säkerhet – men med stor potential för framtida publik användning. Det visar på hur .brand-domäner kan utvecklas från ett tekniskt initiativ till en verklig del av varumärkesstrategin.

Dags att börja planera
‍För företag som vill ligga i framkant är det klokt att redan nu börja planera för hur en egen toppdomän kan bidra till affärsstrategin. Det handlar om att identifiera mål för den digitala närvaron, säkra interna resurser och rådgivning inför ansökningsprocessen samt att se över sin varumärkesportfölj i ljuset av de nya möjligheterna.

Groth & Co följer utvecklingen inom .brand-området noggrant och hjälper företag att navigera genom hela processen – från strategi och ansökan till drift, implementering och varumärkesintegration.

Vill du veta mer om hur ditt företag kan dra nytta av den kommande utvecklingen inom .brand-domäner? Kontakta oss på Groth & Co.

Detta datum markerar en viktig förändring för innehavare av så kallade brittiska clone-varumärken. Efter detta datum går det inte längre att hänvisa till användning av EU-varumärken som bevis för faktisk användning eller renommé i Storbritannien för dessa brittiska clone-registreringar (registreringar som börjar med prefixet 009 eller 008).

Detta innebär att brittiska clone-varumärken som inte har använts i Storbritannien under de senaste fem åren riskerar att helt eller delvis hävas på grund av bristande användning. Konsekvensen kan bli att innehavaren förlorar möjligheten att försvara sina rättigheter i brittiska domstolar eller att använda sina registreringar i invändnings- och ogiltighetsförfaranden hos UK Intellectual Property Office (UKIPO).

Vad bör du som varumärkesinnehavare göra?

Vi rekommenderar alla varumärkesinnehavare att:

• Se över sina brittiska clone-registreringar och bedöma om varumärkena har använts i Storbritannien under de senaste fem åren.
• Utvärdera framtida planer för användning på den brittiska marknaden.
• Vidta åtgärder i god tid – om ett varumärke inte har använts, men skyddet önskas behållas, kan det vara klokt att påbörja faktisk användning i Storbritannien eller överväga att lämna in nya ansökningar för att säkra sina rättigheter framöver.

Hos Groth & Co följer vi utvecklingen noggrant och bistår gärna med rådgivning kring hur du bäst skyddar och bevarar dina varumärkesrättigheter – både i Storbritannien och inom EU.

The European Communities Trade Mark Association (ECTA) är en ideell organisation som samlar över 1 500 immaterialrättsexperter från hela Europa. Organisationen arbetar för att främja utvecklingen och harmoniseringen av europeisk immaterialrätt, och bidrar med expertkunskap i frågor som rör varumärken, mönster och närliggande rättigheter.

Som medlem i designkommittén kommer Emma att delta i diskussioner och policyarbete kring hur industriella mönster skyddas och tillämpas inom EU och internationellt. Kommittén har en viktig roll i att analysera nya rättsutvecklingar, ta fram ståndpunktsdokument och samarbeta med EU-institutioner i frågor som rör reformer av designrätten.

Emma började på Groth & Co 2023 och har sedan dess specialiserat sig på design- och varumärkesrätt. Hon hjälper klienter inom en rad olika branscher att skydda sina kreativa idéer – med rådgivning kring designregistreringar och strategier för att stärka deras immaterialrättsliga portföljer. Hennes erfarenhet omfattar även att företräda klienter i tvister rörande designintrång, vilket ger henne värdefulla insikter i hur designrätten tillämpas i praktiken.

Redan tidigt i sin karriär har Emma visat ett stort intresse för hur designskydd bidrar till innovation och varumärkesutveckling. Hon ser fram emot att dela med sig av sina perspektiv och lära av andra experter inom kommittén.

På Groth & Co fortsätter Emma att stötta klienter i alla typer av designfrågor – med en kombination av juridisk expertis, nyfikenhet på designstyrd innovation och ett engagemang för kreativ affärsutveckling.