Genom att anpassa rollern efter underlaget får färgen jämnare täckning, mindre stänk och ett proffsigt resultat som håller över tid.

Rollerns lugg – viktigare än många tror

Luggen, alltså den ”päls” som sitter runt rollern, avgör hur mycket färg som följer med upp på väggen och hur strukturen blir. Släta ytor som gips, spacklade väggar och dörrar fungerar bäst med kort lugg. Då lägger sig färgen jämnt utan att lämna spår eller onödig struktur.

Grova underlag som puts, tegel eller betong behöver istället en roller med längre lugg. Den når ner i ojämnheterna och ser till att färgen verkligen täcker överallt. För kort lugg på en grov yta leder ofta till flammigt resultat och sämre hållbarhet.

Mellangrova väggar, till exempel målade betongväggar eller lätt strukturerade tapeter, hamnar mitt emellan. Där brukar en roller med medellång lugg ge bäst balans mellan täckning och jämn yta.

Anpassa rollern efter färgtypen

Alla färger beter sig inte likadant, och därför spelar färgtypen stor roll vid valet av roller. Vattenbaserade vägg- och takfärger fungerar oftast bra med syntetiska roller, eftersom de släpper ifrån sig färgen jämnt och inte suger upp för mycket.

Lackfärger och snickerifärger kräver mer precision. Här används ofta finare rollers, ibland kallade lackrollers, som ger en slät yta utan bubblor. Kombineras de med efterstrykning med pensel kan man få ett mycket jämnt resultat på dörrar, lister och möbler.

Fasadmålning ställer helt andra krav. Där behövs robusta rollers som klarar grövre färger och större ytor, ofta med längre lugg och hög slitstyrka.

Rätt bredd sparar både tid och kraft

Rollerns bredd påverkar hur effektivt arbetet går. Breda rollers täcker stora ytor snabbare och passar bra för väggar och tak i större rum. Nackdelen är att de kan kännas tyngre, särskilt när de är fulla med färg.

Smalare rollers ger bättre kontroll och används ofta på mindre ytor, bakom element, runt fönster eller på snickerier. Många väljer att kombinera flera storlekar för att få både snabbhet och precision.

Kvalitet gör tydlig skillnad

Billiga rollers kan fungera vid enklare jobb, men tappar ofta lugg, suger upp färg ojämnt och slits snabbt. Det leder till merarbete, sämre finish och ibland även färgproblem på ytan.

Rollers av högre kvalitet håller formen bättre, släpper färgen jämnare och ger ett mer kontrollerat resultat. För den som målar ofta, eller vill ha ett riktigt bra slutresultat, är det en investering som lönar sig.

Underlaget styr mer än rummets utseende

Färg och stil i rummet spelar mindre roll än själva ytan som ska målas. Samma kulör kan se helt olika ut beroende på om den appliceras med rätt eller fel roller. En slät vägg som målas med för grov roller får onödig struktur, medan en grov vägg målad med fel verktyg kan se ojämn och fläckig ut.

Ytans skick påverkar också valet. Nymålade eller väl förberedda ytor kräver mindre färg och finare verktyg, medan äldre, sugande ytor ofta behöver rollers som kan hålla mer färg.

Samma principer gäller även vid proffsjobb

Oavsett om arbetet görs av dig själv eller av yrkesmålare bygger resultatet på samma grundprinciper. Många professionella målare anpassar alltid roller efter underlag, färg och arbetsmoment, just för att undvika onödiga ommålningar och tidsförlust.

Vid större projekt eller renoveringar i samband med exempelvis målare Gnesta används ofta flera olika rollers under samma arbete, beroende på vilken yta som målas.

Rengöring och återanvändning

En bra roller kan användas flera gånger om den rengörs på rätt sätt. Vattenbaserad färg sköljs ur med ljummet vatten tills vattnet är klart, medan oljebaserad färg kräver lösningsmedel. Efter rengöring bör rollern torka ordentligt innan den förvaras.

Smutsiga eller dåligt rengjorda rollers ger sämre resultat nästa gång och kan dra med sig gammal färg in i den nya ytan. Därför är rengöringen en viktig del av målningsarbetet, inte något som bör hoppas över.

Genom att välja rätt roller från början blir målningen både enklare och snyggare. Verktyget påverkar mer än många tror, och rätt val gör att färgen hamnar där den ska – jämnt, hållbart och utan onödigt krångel.

Inlägget Så väljer du rätt roller när du ska måla om dök först upp på JustArrived.

Det är dock inget ord som används i vanliga samtal eller texter. Det skapades enbart för att slå rekord och hamna i rekordboken.

Det svenska språket gör det möjligt att bilda nya sammansatta ord nästan utan gräns. Därför skulle det rent teoretiskt gå att bygga ännu längre konstruktioner än detta. Samtidigt är det stor skillnad mellan ord som konstrueras för rekord och ord som faktiskt används i vardagen eller i officiella lexikon.

Sveriges längsta ord i praktiken

Om man i stället tittar på vad som finns i Svenska Akademiens ordlista, där bara etablerade ord som används i språket listas, blir svaret annorlunda. Där är det längsta ordet realisationsvinstbeskattning, som består av 28 bokstäver. Det ordet används inom ekonomi och juridik och beskriver beskattning av vinster från försäljning, till exempel av aktier. Det är alltså ett ord som verkligen förekommer i myndighetstexter och i diskussioner om skatt.

Skillnaden mellan dessa två exempel visar tydligt hur svenskan fungerar. Språket tillåter att man sätter ihop många ord till ett enda, något som gör att de kan bli väldigt långa men ändå korrekta. Ett uttryck som “underhåll av materiel för simulatoranläggningar” kan på svenska sättas ihop till ett ord, vilket är anledningen till att man kan skapa rekordlånga varianter.

Det här är också orsaken till att frågan om det längsta svenska ordet är lite speciell. I praktiken finns inget absolut stopp, så länge det går att förstå vad man menar.

Längsta svenska ordet jämfört med världens längsta ord

I ett internationellt perspektiv är 130 bokstäver ganska kort. Det längsta kända ordet i världen är det kemiska namnet på proteinet Titin. Det innehåller hela 189 819 bokstäver och tar ungefär tre och en halv timme att läsa upp högt. I praktiken använder forskare och läkare en förkortad version, som inleds med methionylthreonyl och avslutas med isoleucine.

Det här visar tydligt skillnaden mellan rekordord och ord som faktiskt används. Ett så långt kemiskt namn fyller en funktion inom vetenskapen, men för vanliga människor är det helt opraktiskt.

En balans mellan rekord och användning

Frågan om vilket som är Sveriges längsta ord kan därför besvaras på två sätt. Vill man ha det officiella rekordet, så är det den 130 bokstäver långa konstruktionen som gäller. Vill man däremot veta vilket ord som faktiskt används i språket är det realisationsvinstbeskattning som är svaret.

Det här visar att språket funkar på flera sätt. Ibland handlar det om ord vi faktiskt använder i vardagen, och ibland kan man bara ha kul och sätta ihop ord för att se hur långa de kan bli.

Inlägget Vilket är det längsta svenska ordet? dök först upp på JustArrived.

Några är lugna och romantiska, andra är snabba och energiska. Det som förenar dem alla är att de ofta dansas vid fester, bröllop och högtider, där människor samlas för att umgås och ha roligt.

I den här spanska danser lista får du en överblick över 11 kända spanska danser som fortfarande lever kvar och uppskattas än idag.

Sevillana

I Sevilla i Andalusien finns en av de mest typiska formerna av spansk folkdans. Sevillana dansas ofta under Feria de Abril, stadens årliga folkfest, där tusentals människor samlas för att sjunga, dansa och umgås.

Rörelserna följer bestämda mönster och utförs vanligtvis i par. Kastanjetter används för att förstärka rytmen, och de färgstarka kläderna bidrar till feststämningen. Dansen är livlig, glädjefylld och ett självklart inslag i Andalusiens kultur.

Paso Doble

Paso Doble betyder ”dubbelsteg” och har sin bakgrund i marschmusik från militären. Den har med tiden utvecklats till en dramatisk pardans med stark rytm och kraftfulla rörelser.

Dansen associeras ofta med tjurfäktning, där mannen i dansen symboliserar matadoren och kvinnan manteln. Paso Doble dansas idag både i traditionella sammanhang och på dansgolv runt om i världen.

Bolero

Bolero räknas som en av de mest klassiska formerna av spansk dans. Det är en romantisk pardans med långsamma rytmer, eleganta snurrar och svepande armrörelser.

Kastanjetter används ofta för att markera takten, vilket ger dansen en mjuk men tydlig rytm. Boleron har en stillsam och känslosam karaktär och har länge haft en stark plats inom den spanska kulturen.

Muiñeira

I Galicien, längst upp i nordvästra Spanien, finns Muiñeira – en snabb och energisk dans som ackompanjeras av säckpipa. Den har ett högt tempo och präglas av hopp och snabba steg.

Dansarna bär ofta traditionella dräkter, där kvinnorna har långa kjolar med starka färger och männen västar och byxor. Muiñeira speglar regionens historia och är en dans som gärna framförs vid lokala fester och marknader.

Jota

Jota är en av Spaniens mest spridda folkdanser och finns i flera regionala varianter. Den dansas ofta i par, men det finns också former där större grupper deltar tillsammans.

Dansen bygger på snabba steg, små hopp och rytmiska rörelser, ofta till musik av gitarr, tamburin och kastanjetter. Det är festlig och livlig dans som är starkt förknippad med lokala högtider och marknader.

Zambra

Vid bröllop och stora firanden i Granada brukar en speciell dans ta plats – nämligen Zambra. Den har arabiska influenser och är nära knuten till romska traditioner. Rörelserna är mjuka men samtidigt starka, med mycket fokus på armar och höfter.

Musiken och sången är en självklar del, vilket gör att upplevelsen blir mer än bara dans – det blir en hel stämning.

Kanariska dansen

På Kanarieöarna utvecklades en traditionell dans som redan under 1500-talet spreds till Europa. Den kännetecknas av hopp, stamp och kraftfulla steg.

Dansarna rör sig med en energi som gör att publiken dras med i rytmen. Kläderna är färgstarka och traditionella, och dansen kräver styrka, balans och samspel mellan deltagarna.

Fandango

Fandango är en pardans som förekommer både i Spanien och Portugal. Den börjar ofta lugnt och bygger sedan upp ett allt snabbare tempo.

Gitarrmusik, handklapp och kastanjetter ger en rytm som både dansare och publik lätt rycks med i. Dansen får ett dramatiskt uttryck tack vare det ökande tempot, och pardansen blir till en dialog där båda dansare bidrar till intensiteten.

Cachucha

Cachucha har sitt ursprung på Kuba men har tagits upp som en del av den spanska danstraditionen. Den är en solodans där dansaren använder kastanjetter för att markera takten.

Stegen är snabba och kombineras med små hopp och kraftfulla armrörelser. Denna dans kräver både precision och uthållighet och är känd för att vara lika tekniskt krävande som uttrycksfull.

Flamenco

Den här dansstilen är känd över hela världen och förknippas starkt med Spanien. Den kommer från Andalusien och är mer än bara rörelser till musik. Här blandas sång, gitarrspel, handklapp och kraftfulla steg till något som känns som en berättelse i rörelse.

Dansaren använder kroppen för att visa känslor och skapa en stark upplevelse för publiken. Med tiden har stilen spridit sig långt utanför Spaniens gränser och blivit en symbol för landets kultur.

Sardana

Sardana är en symbol för gemenskap i Katalonien. Den dansas i ring, där alla deltagare håller varandra i händerna och rör sig i långsamma, välordnade steg. Dansen ackompanjeras av en särskild orkester, ”cobla”, som ger musiken dess unika klang.

Sardana syns ofta vid offentliga evenemang, nationaldagar och högtider och ses som ett starkt uttryck för katalansk identitet.

Inlägget Spansk dans – 11 spanska danser att testa på dök först upp på JustArrived.

Fenomenet med välbetalda jobb som ingen vill ha visar tydligt hur mycket arbetsvillkor påverkar valet av yrke, även när lönen är attraktiv. Idag tittar vi närmare på några av dessa yrken.

Avloppstekniker

Genomsnittlig lön: ca 39 400 kr/mån
Utbildningskrav: Gymnasieutbildning inom VVS eller anläggningsteknik

Som avloppstekniker arbetar man med att underhålla och reparera avloppsledningar. Arbetet sker ofta i trånga utrymmen och miljöer med stark lukt, vilket gör att många drar sig för att välja yrket. Samtidigt är behovet av kunniga avloppstekniker stort, så chansen till jobb är mycket hög för den som går den vägen.

Sopbilsförare

Genomsnittlig lön: ca 32 100 kr/mån
Utbildningskrav: Körkort med C-behörighet och ofta yrkeskompetensbevis (YKB)

Sopbilsförare samlar in avfall från hushåll, företag och återvinningscentraler. Jobbet är fysiskt tungt med många lyft och sker oavsett väder, ofta tidiga morgnar eller sena kvällar. Lukten kan vara besvärlig, men yrket ger stabil anställning och en trygg inkomst för den som klarar av arbetsmiljön.

Höghöjdsmontör

Genomsnittlig lön: ca 34 000 kr/mån
Utbildningskrav: Yrkesutbildning inom bygg, el eller telekommunikation samt certifikat för höghöjdsarbete

Höghöjdsmontörer jobbar med att montera och serva master, antenner och andra konstruktioner. Arbetet är riskfyllt och kräver både sele och lina för säkerheten. Arbetsmiljön kan vara påfrestande med kyla, vind och långa dagar.

Fiskare

Genomsnittlig lön: ca 25 000 kr/mån (varierar beroende på fångst)
Utbildningskrav: Ingen formell utbildning krävs, men sjövana och ibland certifikat är viktiga

Fiskaryrket är hårt och riskfyllt, med arbete ute till havs under tuffa väderförhållanden. Många är borta i veckor i sträck och jobbar långa pass. När de väl kommer hem får de istället längre ledigheter. Arbetet kräver både styrka och uthållighet, och det är ett av världens mest riskfyllda yrken.

Oljeplattformsarbetare

Genomsnittlig lön: ca 62 000 kr/mån
Utbildningskrav: Teknisk utbildning och säkerhetsutbildning för offshorearbete

Att jobba på en oljeplattform innebär ofta flera veckor isolerad ute på havs. Arbetsuppgifterna varierar – det kan handla om borrning, underhåll eller serviceyrken som kock eller sjukvårdare. Jobbet är riskfyllt och isolerat, men belöningen är en mycket hög lön och längre ledighet när man är hemma.

Kriminaltekniker

Genomsnittlig lön: ca 37 000 kr/mån
Utbildningskrav: Polisutbildning eller naturvetenskaplig bakgrund inom forensik

Kriminaltekniker arbetar med att samla in och analysera bevis från brottsplatser. Arbetet är både spännande och krävande, men kan också vara psykiskt tungt. Det är inte ovanligt att man möter blodiga scener eller spår av våldsbrott. Dessutom krävs noggrannhet och förmåga att arbeta under press.

Renhållningsarbetare

Genomsnittlig lön: ca 32 100 kr/mån
Utbildningskrav: Ingen formell utbildning krävs, men truckkort är en fördel

På soptippar och deponier tar renhållningsarbetare hand om avfall. Jobbet är tungt och sker i miljöer där man kan stöta på både kemikalier, farligt avfall och skadedjur. Det är inte ett yrke som många drömmer om, men det ger trygghet och fasta anställningar för den som klarar av arbetsförhållandena.

Säkerhet och skyddsutrustning

För att minimera riskerna används skyddsutrustning och noggranna rutiner. Höghöjdsmontörer bär alltid sele och lina, oljeplattformsarbetare genomgår säkerhetsutbildningar och avloppstekniker arbetar med skyddskläder.

Även inom fiske, renhållning och sopbilskörning finns strikta regler för att undvika skador och olyckor. Utan dessa åtgärder hade många av yrkena varit omöjliga att utföra på ett säkert sätt.

Möjligheter att utvecklas

Trots att många av jobben kan upplevas slitiga finns vägar vidare. En sopbilsförare kan utbilda sig till transportledare, en avloppstekniker kan bli VA-ingenjör och en höghöjdsmontör kan gå vidare till projektledning.

Fiskare kan starta egna företag, oljeplattformsarbetare kan utbilda sig vidare till ingenjörer och renhållningsarbetare kan ta steget mot miljöteknik. Det visar att även yrken som inte lockar många i början kan öppna dörrar till nya möjligheter.

Hur dessa yrken påverkar privatlivet

Arbetsliv och privatliv ser olika ut beroende på yrke. Sopbilsförare och renhållningsarbetare är hemma varje dag, även om tiderna kan vara obekväma. Avloppstekniker arbetar mestadels kontorstider, förutom vid akuta uppdrag.

Fiskare och oljeplattformsarbetare är borta längre perioder men får sedan mer ledighet i följd. Kriminaltekniker måste vara redo att rycka ut när ett brott inträffar, medan höghöjdsmontörer har varierande scheman beroende på projekt.

Inlägget Välbetalda jobb som ingen vill ha dök först upp på JustArrived.

Den som har månadslön får alltid samma lön, oavsett hur många helgdagar som finns under månaden. För timanställda ser det dock annorlunda ut – där betalas lön bara för de timmar man faktiskt arbetar, om inte kollektivavtal säger något annat.

Röda dagar, som jul, nyår och midsommar, påverkar därför olika beroende på vilket avtal och vilken anställningsform man omfattas av.

Hur månadslön påverkas av röda dagar

För den som har en fast månadslön sker ingen förändring i inkomsten när helgdagar infaller. Lönen är densamma varje månad, oavsett hur många röda dagar månaden innehåller.

Skälet är att månadslönen är beräknad som ett genomsnitt för hela året, vilket gör att arbetsgivaren redan tagit hänsyn till både arbetsdagar och helgdagar.

Timanställning och röda dagar

För timanställda ser situationen som sagt annorlunda ut. Här gäller i regel att man endast får betalt för de timmar man faktiskt arbetar. Om en röd dag innebär att arbetsplatsen är stängd och inget arbete utförs, betalas ingen lön ut.

I vissa fall kan dock kollektivavtal ge rätt till betalning även om ett planerat arbetspass sammanfaller med en helgdag. Därför är det viktigt att kontrollera både anställningsavtalet och vilket kollektivavtal som gäller, eftersom det kan finnas särskilda regler som gör att timanställda ändå får ersättning.

Kollektivavtal röda dagar

Kollektivavtal spelar en central roll när det gäller ersättning för arbete på helgdagar. I många branscher, som vården, industrin eller handeln, finns regler som tydligt anger hur lön och tillägg ska hanteras på dessa dagar.

Kollektivavtalet kan till exempel säga att en timanställd får betalt för en röd dag om den infaller på en ordinarie arbetsdag i schemat, eller att särskilda ersättningar ska betalas ut för arbete på helgdagar. Saknas kollektivavtal blir det upp till anställningsavtalet och arbetsgivarens egna regler, vilket gör att villkoren kan skilja sig mycket åt mellan olika arbetsplatser.

Att arbeta på röda dagar

Alla arbetsplatser stänger inte för helgdagar. Inom exempelvis vård, kollektivtrafik och butik krävs ofta bemanning även på jul, påsk och andra högtider. Den som arbetar på en röd dag har vanligtvis rätt till extra ersättning, ofta kallad ob-ersättning.

Detta tillägg ska kompensera för arbete under obekväma tider, och nivåerna är oftast högre på röda dagar än på en vanlig helg. På vissa datum, som julafton och nyårsafton, kan ersättningen vara ännu högre än annars, beroende på vad som står i avtalet.

Finns det en lag som styr lön på helgdagar?

Det finns ingen lag som direkt säger att alla arbetstagare har rätt till lön på röda dagar. Månadslönade omfattas ändå, eftersom deras lön är konstant och inte påverkas av antalet arbetsdagar i en viss månad.

Timanställda däremot får i första hand bara ersättning för de timmar som verkligen arbetas, om inte något annat står i avtalet. Just därför är det viktigt att veta vad som gäller i kollektivavtalet, eller i det personliga anställningsavtalet, för att kunna förstå vad man har rätt till.

Sammanhanget avgör

Den som undrar ”får man lön på röda dagar?” behöver alltså först se till vilken anställningsform man har. Har man fast månadslön påverkas inte lönen alls, medan timanställda måste titta närmare på schemat och avtalen.

I de fall arbete faktiskt sker på en helgdag kan lönen bli högre än normalt tack vare ob-ersättning. På så vis blir röda dagar antingen helt fria dagar med bibehållen lön, eller arbetspass som ger extra ersättning.

Inlägget Får man betalt på röda dagar? dök först upp på JustArrived.

Att tvätta soffklädsel kräver dock lite planering eftersom olika material behöver olika behandlingar. Gör man på rätt sätt kan tyget bli både rent och fräscht utan att ta skada.

Börja alltid med att läsa tvättråden

Innan någon rengöring påbörjas är det viktigt att kontrollera etiketten på soffan. Där står vilka tvättmetoder som rekommenderas.

Vissa soffkläder tål maskintvätt, andra ska tvättas för hand och en del bör endast kemtvättas. Följ alltid dessa råd – annars finns risken att tyget krymper, tappar färg eller blir missformat.

Dammsug soffan innan tvätt

Oavsett om klädseln ska maskintvättas eller handtvättas är det bra att börja med att dammsuga hela soffan noggrant.

På så sätt försvinner damm, hår och smulor som annars kan gnidas in i tyget under tvätten. En dammsugare med ett mjukt munstycke är skonsamt och fungerar bäst.

Hur tvättar man soffklädsel på bästa sätt?

Det finns flera olika metoder beroende på vilket tyg soffan är klädd i. Har man avtagbara fodral blir det betydligt enklare. Då kan de tas loss och tvättas separat. Är klädseln fastsydd behöver rengöringen ske direkt på soffan, ofta med hjälp av textilrengöring eller ångtvätt.

Tvätta soffklädsel i maskin

Om etiketterna visar att klädseln går att maskintvätta är det viktigt att använda ett skonsamt program, låg temperatur och milt tvättmedel. Undvik starka kemikalier och välj gärna flytande medel som löser upp sig lättare i vattnet.

Fodralen bör tvättas separat från annan tvätt för att inte ta skada. Efter tvätt är det bäst att låta dem lufttorka. Maskintorkning kan få tyget att krympa eller bli hårt.

Handtvätt och fläckbehandling

För klädslar som inte tål maskintvätt fungerar handtvätt bäst. Ljummet vatten blandat med mild tvättmedel används tillsammans med en mjuk borste eller svamp.

Rengör tyget försiktigt, gärna i sektioner, och se till att inte använda för mycket vatten. För envisa fläckar kan ett särskilt fläckborttagningsmedel vara nödvändigt. Testa alltid på en liten dold del av tyget först för att se att färgen inte påverkas.

Ångtvätt som alternativ

En del soffor blir enklare att rengöra med en ångtvätt. Het ånga löser upp smuts utan att blöta ner tyget för mycket.

Detta kan vara särskilt användbart för klädslar som inte går att ta av. Dock bör man alltid säkerställa att materialet tål värme innan metoden används.

Viktigt med rätt torkning

Efter rengöring måste klädseln torka helt innan den sätts tillbaka. Lufttorkning i ett välventilerat rum är bäst. Direkt solljus kan bleka tyget, därför är det klokt att undvika att lägga fodralen ute i solen.

Vill man påskynda processen går det att använda en fläkt, men inte värmeelement eftersom det kan skada fibrerna.

Så håller soffan sig fräsch längre

Regelbunden dammsugning gör stor skillnad och förhindrar att smuts hinner sätta sig djupt i tyget. Fläckar bör alltid tas om hand så snart de uppstår – då är chansen störst att de försvinner helt.

Ett överdrag, en pläd eller filt kan skydda soffan mot både slitage och fläckar i vardagen. Med enkla rutiner kan soffan hålla sig fräsch och bekväm under många år.

Inlägget Tvätta soffklädsel – så gör man dök först upp på JustArrived.

Det kan handla om att prova en vattenrutschbana, ge betalda kramar eller sitta på ett kontor och märka upp filmer på Netflix. De här rollerna väcker både nyfikenhet och förvåning, och de visar att arbetsmarknaden rymmer betydligt fler möjligheter än de traditionella vägarna.

Här är tio exempel på konstiga jobb som faktiskt existerar.

1. Intimitetskoordinator

Film- och tv-produktioner innehåller ibland scener där skådespelare ska visa närhet på ett trovärdigt sätt. För att det ska ske på ett tryggt sätt finns intimitetskoordinatorer. De ansvarar för att gränser respekteras, att skådespelarna känner sig bekväma och att inspelningen blir professionell.

Rollen har blivit vanligare de senaste åren, och i Hollywood är det numera standard vid många produktioner. En erfaren koordinator kan tjäna upp mot 10 000 kronor för en arbetsdag, vilket gör det till ett välbetalt men samtidigt krävande yrke.

2. Professionell gosare

I både USA och Japan går det att boka in en timme med en professionell gosare. Det handlar inte om romantik, utan om trygg fysisk närhet i form av kramar och beröring. Målet är att minska stress och ge en känsla av lugn, något som många kan sakna i en hektisk vardag.

Priset för en session ligger oftast mellan 400 och 800 kronor i timmen. Vissa företag utbildar sina anställda i hur man sätter gränser och kommunicerar, för att allt ska ske på ett tryggt och respektfullt sätt.

3. Papperdoftare

Pappersindustrin anställer personer som har extra känsligt luktsinne. En papperdoftare kontrollerar att olika sorters papper inte sprider obehagliga dofter, något som kan påverka både kunder och användare.

Det krävs tålamod och en noggrann näsa för detaljer. Lönen ligger omkring 50 000 kronor om året, vilket gör att det inte är ett högavlönat yrke, men utan dem skulle vi kanske få böcker och tidningar som luktar märkligt.

4. Hundmatstestare

För att se till att hundfoder håller rätt kvalitet finns människor som själva provsmakar maten. De bedömer bland annat smak, konsistens och näringsinnehåll, och jämför med vad som är bäst för hundars hälsa.

Yrket låter märkligt, men det är en viktig del i utvecklingen av bra foder. En hundmatstestare kan räkna med en inkomst på runt 45 000 kronor om året, och det är ett exempel på ett av de mer udda jobb som faktiskt existerar.

5. Netflix-taggare

Streamingjätten Netflix använder sig av personer som tittar på filmer och serier och sedan förser materialet med rätt etiketter. Det kan handla om genre, känsla, stil och mycket mer. Tack vare detta blir det enklare för tittare att hitta exakt det de vill se.

Jobbet är både ovanligt och eftertraktat, och ersättningen ligger på ungefär 300 kronor per timme. Det kan låta som ett drömjobb, men det kräver koncentration och mycket tid framför skärmen.

6. Professionell brudtärna

Alla har inte nära vänner som kan ställa upp som brudtärna på bröllopsdagen. Därför finns det personer som arbetar som professionella brudtärnor. De hjälper till med planering, stöttar bruden under dagen och ser till att allt flyter på.

Ersättningen varierar, men det går att tjäna uppåt 25 000 kronor per uppdrag. För många brudar är det en trygghet att kunna anlita någon som är van vid bröllop och kan ta ansvar om något går fel.

7. Vattenrutschbanetestare

En del yrken låter nästan för bra för att vara sanna. Att resa runt och prova vattenrutschbanor är ett exempel. Testaren bedömer säkerhet, fart och den totala upplevelsen. Lönen är ungefär 250 kronor i timmen, och jobbet innebär ofta resor till stora vattenparker.

Det är ett av de ovanliga jobb som kombinerar nytta med nöje, även om det kan bli slitsamt att dag efter dag kasta sig ner för olika banor.

8. Ormsaftare

Ormgift används inom medicin för att ta fram motgift och läkemedel. För att få fram vätskan krävs experter som kan mjölka giftet ur levande ormar. Det är ett riskfyllt arbete som kräver stor kunskap om reptiler och säkerhet.

Yrket är livsviktigt, eftersom det bidrar till att rädda liv världen över. Lönen varierar mellan 20 000 och 50 000 kronor i månaden beroende på erfarenhet och var i världen arbetet utförs.

9. Professionell sovare

Forskning om sömn och tester av sängar och madrasser gör att vissa faktiskt får betalt för att sova. Det kan handla om att delta i vetenskapliga studier eller prova nya produkter åt företag.

Ersättningen varierar kraftigt, men i vissa fall går det att få upp till 5 000 kronor för en enda natt. Jobbet låter enkelt, men det kan kräva att man sover under särskilda förhållanden, med mätutrustning eller i en laboratoriemiljö.

10. Golfbollsdykare

På golfbanor världen över försvinner mängder av golfbollar i vattenhinder. Det finns personer som arbetar med att dyka ner i dammar och sjöar för att plocka upp dem. Bollarna rengörs och säljs sedan vidare till klubbar och spelare.

Arbetet innebär ofta att dyka i smutsigt vatten med tung utrustning, och ibland kan sikten vara mycket dålig. Trots det lockar yrket eftersom ersättningen kan ligga på runt 1 000 kr i timmen, beroende på plats och uppdrag.

Ett arbetsliv fyllt av överraskningar

Vissa yrken kan låta märkliga, men de fyller ändå en funktion i samhället. Från att ge kramar till främlingar till att samla gift från ormar – det finns fler vägar till inkomst än de flesta kan ana.

Dessa exempel på konstiga jobb visar hur brett arbetslivet faktiskt är och att även det mest udda kan bli en karriär.

Inlägget 10 konstiga jobb du inte visste fanns dök först upp på JustArrived.

Vissa kräver lång utbildning, andra bygger mer på erfarenhet och analytisk förmåga. Här följer 10 exempel på minst stressiga jobb där man får både balans och bra betalt.

1. Aktuarie

Genomsnittlig lön i Sverige: cirka 70 000 kr/månad
Utbildning: Universitetsexamen inom matematik, statistik eller nationalekonomi

Aktuarier gör avancerade riskberäkningar för försäkringar och pensioner. Arbetet är metodiskt, långsiktigt och bygger på statistik snarare än snabba beslut. Stressnivån hålls därför låg samtidigt som lönen är mycket hög.

Kombinationen av trygg arbetsmiljö och analytiska utmaningar gör detta till ett jobb utan stress för den som gillar siffror och noggrant arbete.

2. Ekonomilärare på högskola

Genomsnittlig lön i Sverige: cirka 50 000 kr/månad
Utbildning: Ekonomexamen + forskarutbildning för högskolenivå

Att undervisa i ekonomi innebär en arbetsvardag med föreläsningar, seminarier och forskning. Eftersom arbetsåret följer akademiska terminer blir rytmen förutsägbar och planenlig.

Många ser det som ett lugnt jobb med bra lön där man får inspirera studenter och samtidigt behålla balansen mellan arbete och fritid.

3. Hydrolog

Genomsnittlig lön i Sverige: cirka 45 000 kr/månad
Utbildning: Universitetsexamen inom geovetenskap eller miljövetenskap med inriktning mot hydrologi

Hydrologer analyserar hur vatten rör sig i naturen och hur resurser kan förvaltas på lång sikt. Arbetet präglas av forskning och fältstudier snarare än akuta situationer, vilket gör det till ett av de minst stressiga jobben inom miljöområdet.

Löneförmånen är stabil, och rollen ger utrymme för både praktiskt arbete i naturen och analytiskt arbete på kontor.

4. IT-chef

Genomsnittlig lön i Sverige: cirka 75 000 kr/månad
Utbildning: Universitetsutbildning inom IT eller datavetenskap, ofta kombinerat med ledarskapserfarenhet

En IT-chef ser till att företagets digitala system fungerar och utvecklas. Även om det är en chefsroll så bygger arbetsuppgifterna mer på planering och strategi än på snabba beslut.

Det gör att rollen upplevs som betydligt lugnare än många andra ledarpositioner. Den höga lönen speglar ansvaret, men arbetsmiljön är ändå förutsägbar och ordnad.

5. Geovetare

Genomsnittlig lön i Sverige: cirka 50 000 kr/månad
Utbildning: Universitetsexamen inom geovetenskap eller naturresurshantering

Geovetare studerar jordens sammansättning och arbetar ofta med miljö och hållbarhetsfrågor. Kombinationen av fältarbete och analyser i lugn miljö gör att stressnivån generellt är låg.

Yrket passar den som vill bidra till kunskap om naturen och samtidigt ha ett jobb utan stress med stabil inkomst.

6. Ortodontist

Genomsnittlig lön i Sverige: cirka 50 000 kr/månad
Utbildning: Tandläkarutbildning + vidareutbildning inom ortodonti

Ortodontister hjälper patienter med bettavvikelser och tandställningar. Arbetet sker i en klinisk miljö där patientbesöken planeras i förväg, vilket ger ett förutsägbart tempo.

Den höga lönen motiveras av den långa utbildningen och specialistkunskapen, och samtidigt får man ett av de minst stressiga jobben inom vården.

7. Astronom

Genomsnittlig lön i Sverige: cirka 52 000 kr/månad
Utbildning: Universitetsexamen i fysik eller astronomi, ofta följt av forskarutbildning

Astronomer analyserar universum och dess fenomen med hjälp av teleskop och datorsimuleringar. Jobbet är forskningsinriktat och metodiskt, vilket innebär få stressiga inslag.

Lönen är hög och arbetsmiljön stabil, vilket gör att många ser det som ett lugnt jobb med bra lön för den som brinner för vetenskap.

8. Mjukvaruutvecklare

Genomsnittlig lön i Sverige: cirka 55 000 kr/månad
Utbildning: Högskoleutbildning inom datavetenskap eller systemutveckling, ibland kompletterad med kurser och certifieringar

En mjukvaruutvecklare skapar program, appar och digitala lösningar. Arbetet ger ofta möjlighet till distansjobb och flexibla tider, vilket gör att stressnivån hålls nere.

Eftersom efterfrågan är stor på kompetensen är lönen hög, och många uppskattar balansen mellan frihet, kreativitet och trygghet.

9. Verksamhetsanalytiker

Genomsnittlig lön i Sverige: cirka 55 000 kr/månad
Utbildning: Universitetsexamen inom ekonomi, IT eller statistik

Verksamhetsanalytiker använder data och modeller för att stötta organisationer i viktiga beslut. Eftersom arbetet handlar mer om analys än om akuta situationer blir tempot lugnt.

Yrket ses som ett av de minst stressiga jobben inom näringslivet, och lönen är bra i förhållande till den stabila arbetsmiljön.

10. Lärare i juridik på högskola

Genomsnittlig lön i Sverige: cirka 50 000 kr/månad
Utbildning: Juristexamen + forskarutbildning för högskolenivå

Att undervisa juridik innebär en tydlig struktur med kurser, föreläsningar och seminarier. Arbetsmiljön är akademisk och ordnad, vilket gör att stressen hålls på en rimlig nivå.

Lönen är god och speglar utbildningens längd. För många jurister är detta ett jobb utan stress jämfört med advokatyrket eller andra juridiska roller.

Inlägget 10 jobb med hög lön och låg stress dök först upp på JustArrived.

Överst på listan, som Sveriges rikaste man är Stefan Persson som är huvudägare i H&M. Men det finns även flera andra namn som också har förmögenheter på tiotals miljarder kronor. Här går vi igenom top 10 av Sveriges rikaste personer, samt hur de skapat sina förmögenheter.

1. Stefan Persson – ca 178 miljarder kronor

Stefan Persson har under lång tid varit Sveriges rikaste man. Han blev känd som huvudägare och tidigare styrelseordförande i klädkedjan H&M, företaget som grundades av hans far Erling Persson.

Under Perssons ledning växte H&M till ett av världens största modeföretag, med tusentals butiker och en stark närvaro online. Förmögenheten kommer nästan helt från hans ägande i H&M, även om han också investerat i fastigheter genom sitt bolag Ramsbury Invest.

2. Martin Lorentzon – ca 111 miljarder kronor

Martin Lorentzon är medgrundare till Spotify tillsammans med Daniel Ek. Han har byggt upp en enorm förmögenhet genom sin andel i bolaget, som idag är världens största musiktjänst på nätet.

Utöver Spotify har han varit med och grundat annonstjänsten Tradedoubler, som också bidrog till hans tidiga rikedom. Lorentzon har en bakgrund inom ekonomi och teknik och är idag en av landets mest framstående entreprenörer.

3. Antonia Ax:son Johnson – ca 97 miljarder kronor

Antonia Ax:son Johnson leder en av Sveriges mest kända företagsfamiljer. Hon är huvudägare i Axel Johnson-koncernen, ett familjeföretag som funnits i flera generationer.

De äger bland annat Åhléns, Hemköp, Willys och flera bolag inom energi och handel. Antonia är också engagerad i filantropi och hållbarhetsfrågor och har under många år varit en av de mest inflytelserika kvinnorna i svenskt näringsliv.

4. Carl Bennet – ca 92 miljarder kronor

Carl Bennet har byggt sin förmögenhet genom sina ägarandelar i bolag som Getinge och Lifco, två stora industriföretag med internationell verksamhet. Han är känd som en långsiktig investerare och har under decennier varit en stark profil inom svenskt näringsliv.

Bennet har även suttit i styrelser för flera större företag och har spelat en viktig roll i att utveckla svensk industri till vad den är idag.

5. Fredrik Lundberg – ca 77 miljarder kronor

Fredrik Lundberg är huvudägare i investmentbolaget Lundbergs, som han tog över från sin far Lars Erik Lundberg. Bolaget äger stora andelar i bland annat Skanska, Holmen och Indutrade samt betydande fastighetsinnehav.

Han har rykte om sig att vara försiktig och långsiktig i sina investeringar, något som gjort att förmögenheten kunnat växa stadigt över tid.

6. Frederik Paulsen – ca 77 miljarder kronor

Frederik Paulsen har sin förmögenhet från läkemedelsbolaget Ferring Pharmaceuticals, som grundades av hans far. Bolaget har vuxit till en global aktör inom medicin, med fokus på bland annat fertilitet och urologi.

Paulsen är också känd för sina många expeditioner och äventyr, där han bland annat rest till Arktis och Antarktis. Han har dessutom donerat stora summor till forskning och kulturprojekt.

7. Daniel Ek – ca 75 miljarder kronor

Daniel Ek är en av grundarna av Spotify och idag företagets vd. Han började sin karriär inom teknik och programmering, och hans vision om att förändra hur människor lyssnar på musik har gjort honom till en av Sveriges mest framgångsrika entreprenörer.

Spotifys globala genomslag, med hundratals miljoner användare världen över, har gjort Ek till miljardär många gånger om.

8. Finn Rausing – ca 75 miljarder kronor

Finn Rausing är en av arvingarna till Tetra Laval, företaget som utvecklade den berömda Tetra Pak-förpackningen. Företaget är fortfarande privatägt och kontrolleras av familjen Rausing.

Finn, tillsammans med sina syskon, har fortsatt att förvalta arvet efter deras far Gad Rausing. Förutom sitt ägande i Tetra Laval har familjen gjort flera investeringar i olika branscher.

9. Jörn Rausing – ca 75 miljarder kronor

Jörn Rausing delar förmögenheten med sina syskon Finn och Kirsten genom sitt ägande i Tetra Laval. Han har också gjort egna investeringar, bland annat i dagligvarubolaget ICA Gruppen, där han är en betydande ägare.

Trots sin stora rikedom lever han relativt tillbakadraget och syns sällan i offentligheten.

10. Kirsten Rausing – ca 75 miljarder kronor

Kirsten Rausing är syster till Finn och Jörn och har samma bakgrund i familjeföretaget Tetra Laval. Hon är dock mest känd för sitt stora engagemang inom hästkapplöpning och avel, där hon har byggt upp en internationellt erkänd verksamhet i Storbritannien.

Precis som sina bröder har hon en lika stor andel av arvet efter familjens förpackningsimperium.

Inlägget Sveriges 10 rikaste personer dök först upp på JustArrived.

För den som vill få en tydlig bild av arbetsåret kan det därför vara bra att se både hur många arbetsdagar 2025 består av och hur många timmar som fördelas per månad.

Hur många timmar är heltid i Sverige?

Ett heltidsjobb i Sverige är normalt beräknat som 40 arbetstimmar per vecka. Om man räknar på ett helt kalenderår utan några helgdagar skulle det innebära 2 080 timmar.

I verkligheten blir det färre, eftersom röda dagar gör att arbetstiden minskar. För 2025 landar den faktiska siffran på 2 016 timmar, vilket motsvarar 252 arbetsdagar.

Röda dagar som påverkar arbetstiden

Under 2025 finns det totalt 13 röda dagar. Några infaller på helger, men flera ligger mitt i veckan och gör att det blir färre arbetspass. Här är en översikt över samtliga röda dagar 2025:

• Nyårsdagen – onsdag 1 januari
• Trettondedag jul – måndag 6 januari
• Långfredagen – fredag 18 april
• Påskdagen: söndag 20 april
• Annandag påsk – måndag 21 april
• Första maj – torsdag 1 maj
• Kristi himmelsfärdsdag – torsdag 29 maj
• Sveriges nationaldag – fredag 6 juni
• Pingstdagen: söndag 8 juni
• Midsommardagen – lördag 21 juni
• Alla helgons dag – lördag 1 november
• Juldagen – torsdag 25 december
• Annandag jul – fredag 26 december

Utöver de officiella helgdagarna väljer många arbetsplatser att hålla stängt på julafton den 24 december och midsommarafton den 20 juni. Dessa är inte lagstadgade röda dagar, men fungerar i praktiken som lediga dagar på många arbetsplatser.

Arbetstimmar per månad 2025

Eftersom helgdagarna inte är jämnt fördelade över året varierar både antal dagar och timmar från månad till månad. Under vissa perioder finns det fler vardagar, medan andra månader innehåller flera lediga dagar.

• Januari: 22 arbetsdagar, 176 timmar
• Februari: 20 arbetsdagar, 160 timmar
• Mars: 21 arbetsdagar, 168 timmar
• April: 20 arbetsdagar, 160 timmar
• Maj: 20 arbetsdagar, 160 timmar
• Juni: 20 arbetsdagar, 160 timmar
• Juli: 23 arbetsdagar, 184 timmar
• Augusti: 21 arbetsdagar, 168 timmar
• September: 21 arbetsdagar, 168 timmar
• Oktober: 23 arbetsdagar, 184 timmar
• November: 20 arbetsdagar, 160 timmar
• December: 20 arbetsdagar, 160 timmar

Som man ser är juli och oktober de månader som innehåller flest arbetspass, medan februari, april, maj, juni, november och december ligger på den lägsta nivån. Det innebär att arbetsbelastningen kan upplevas som ojämn, beroende på vilken period av året det gäller.

Skillnader jämfört med tidigare år

En intressant jämförelse är hur arbetstiden förändras mellan olika år. 2024 innehöll 253 arbetsdagar, vilket motsvarade 2 024 timmar. För 2025 minskar detta till 252 arbetsdagar och 2 016 timmar. Skillnaden på åtta timmar beror på hur de röda dagarna ligger i kalendern.

För att sätta det i perspektiv hade 2023 totalt 10 röda dagar, 2022 hade 12 och 2024 landade på 11. År 2025 blir därför något gynnsammare för den som uppskattar lediga dagar mitt i veckan.

Planering med klämdagar

Många svenskar utnyttjar klämdagar för att få längre ledigheter. En klämdag uppstår när en röd dag hamnar nära en helg, exempelvis på en torsdag eller tisdag, och arbetsgivaren tillåter ledighet dagen därefter eller före.

Under 2025 finns flera sådana tillfällen. Genom att ta ut semester vid rätt tidpunkt går det att förlänga ledigheter kring exempelvis påsk, nationaldagen eller julhelgen.

Praktisk betydelse för arbetslivet

Att känna till exakt hur många arbetsdagar 2025 innehåller underlättar för både arbetsgivare och anställda. Företag kan planera bemanning och produktion, medan anställda får en tydligare bild av hur lång arbetstiden faktiskt blir under året.

Det blir också enklare att lägga upp semesterplaner, budgetera arbetstid och skapa balans mellan jobb och fritid.

Inlägget Arbetstimmar per månad och år 2025 dök först upp på JustArrived.