And it’s not even just the people traveling here from the future trying to do it, it’s also travelers from the past.

Det är värt att notera att upphovsrättsfri kod inte alls behöver vara open-source, för det är ett begrepp med djupare betydelse än bara att den underliggande koden går att få tag i.

Sen så är ju ett av de största problemen med AI-generering specifikt runt datakvalitén, något som man vanligtvis inte hade något problem med i traditionell maskinlärning, eftersom dataset:en som användes för det var väl kuraterade. Om det fanns minsta chans till dåliga värden i traditionella dataset:et så kastades det och byggdes om, eftersom man ville få kvalitativa resultat.
Inte som dagens AI som istället desperat lärts med allt som kunnat skrapas från internet.

Moderna varianterna här verkar mer fokuserade runt idén att dränka skräpet i mängden data. Men det finns inte något sätt att i efterhand ta bort input-data ifrån en modell när det väl lärts in i den, utan att behöva rulla tillbaka hela modellen till innan det lärdes in. Så allt vi kan veta idag är att alla publika AI modeller garanterat har skräp i sin lärodata, och därför också garanterat kommer generera skräp. Det enda vi inte är lika säkra på är procenten av det de genererar som kommer vara skräp - eller baserat på skräp.

Jag har sett folk kunna använda AI för att generera data som inte är felaktig, men det har också krävt att personen i fråga har nog med kunskap i ämnet för att veta vad som är skräp och vad som är kvalitativ data, något som verkligen inte är en garanti.
Speciellt på projekt som försöker förklara sig som FOSS när de är till huvuddelen AI-genererade så lämnar det här en extremt dålig smak i min mun, för det lutar extremt åt hållet att personen som rattat AI:n inte vet vad de håller på med.

Jag tar mycket hellre och kör genererad kod om personen som tillhandahåller den också noterar att den är genererad och därför saknar garantier, samt inte bör försöka läsas av människor eller användas för FOSS verksamhet, för det antyder iallafall att de vet hur verktyget de använt fungerar.

More expensive than the base-level Xbox/PS controller, but cheaper than their pro-version - as well as the Joy-Con 2s.

I’m down for it, nobody else is doing trackpad controllers after all.

Jag har läst nog mycket AI-genererad kod för att inte våga lita på programvaror där AI är en huvudförfattare. Om någon har kopierat ihop koden för hand så har de iallafall gjort aktiva val runt kodstyckena som valts ut, och så finns det någon form av domänkunskap i hur alla kodstyckena är hopkopplade i den slutgiltiga programvaran också.

Med genererad kod finns det varken någon sådan domänkunskap, och inte heller någon kvalitékontroll på kodstyckena som använts för att skapa slutresultatet.

Sen så är ju AI-generering inte direkt kompatibelt med foss heller, varken licensmässigt eller som ren gemenskapsfråga.

Bara lite synd att Fedibook är byggt med AI.

I’m really happy to see a piece of news about “… your companion for …” and it not being about yet another soulless LLM chatbot.

Med vissa skillnader och begränsningar.

Nostr är byggd kring att data rekommenderas att spridas över många reläer, vilket ökar - men också naturligt balanserar - lasten, och eftersom varje relä lagrar datan så kan de alla skicka ut den till klienter också. Olika NIP:ar hanterar grupper olika i protokollet, men alla har någon idé runt att många reläer kan hantera samma grupp. Och användare kan nås över flera olika reläer samtidigt också.
Fluxers beskrivna design däremot kräver att all data för en specifik användare eller rum måste skickas till och läsas av just den noden som ‘äger’ användaren eller rummet, vilket betyder att oavsett vilket relä du går igenom i deras “federering” så kommer all datan i slutändan gå mot samma nod, vilket centraliserar lasten.

Edit:

För att beskriva lite djupare runt problemet;

Anta att jag har en nod som heter 'a, och det finns fem servrar/reläer A, B, C, D, och E. Anta sedan att varje relä har 50 användare som är intresserade av mina meddelanden. (d.v.s. i Nostr har en subscription, och i Fluxer är med i rummet)

Jag skickar nu meddelandet “Hej” med min nod.

Med Nostr så går det meddelandet ut till de reläer jag pekat ut (A-E i det här fallet), och varje relä tar sedan och vidarebefodrar det till de användare som är intresserade. Min nod - 'a skickar då ut fem utgående meddelanden, och varje relä A-E skickar sedan ut kopior av meddelandet till sina 50 användare.
Totalt har min nod hanterat en förfrågan - skicka meddelandet “Hej”, och skickat fem utgående meddelanden till federeringen.

Om jag nu gör samma sak i Fluxer; D.v.s skriver meddelandet “Hej” i ett rum i min nod.
Då kommer det meddelandet gå till min nod - 'a - som kommer skicka ut det till varje användare på varje server/relä, (A-E) eftersom jag äger meddelandet. Så min nod 'a kommer då behöva skicka 50 kopior till användarna i A, 50 kopior till användarna i B, 50 kopior till användarna i C, etc… Totalt har min nod fortfarande bara hanterat en förfrågan - skicka meddelandet “Hej”, och sedan skickat 250 utgående meddelanden om detta till alla intresserade användare.

Om en av reläerna - säg A - nu helt plötsligt förlorar länkar för sina användare, på ett sådant sätt så att de måste läsa om datan.
För Nostr kommer det då betyda att A behöver skicka ut 50 nya meddelanden till användarna som är ansluta till den med den existerande kopian. Min nod 'a märker inte detta alls.
För Fluxers beskrivna design däremot så har inte A rätt att lagra mitt meddelande, så alla användare i A måste nu få en ny kopia av meddelandet, vilket betyder att min nod 'a behöver skicka ut de 50 kopiorna igen.

Nu har jag då med Nostr fortfarande bara skickat 5 utgående meddelanden totalt, men med Fluxer har jag behövt skicka 300, och kommer också behöva fortsätta skicka fler kopior allt efter tiden går.

What I’m hearing here is that they really need to build a flatpak, so there’s a sane install method for it.

In the folder view in KOReader, swipe down the top menu, pick the tools menu (the crossed wrench and screwdriver), choose “Cloud storage”, and then tap the plus (+) in the top left.
You can add a WebDAV server from there, and browse it to download files onto the e-reader. If you want to update a local book just download the new copy overtop it, the reading state is stored beside the epub itself so KOReader should still remember where you were unless the new version of the book is drastically different.

My personal reading tracker is still syncing by pushing epubs using scp directly from my desktop, still haven’t had the time to build the plugin for it that I planned, but I’ve entirely rewritten the tracker instead.
Replicating this can be done by configuring SSH in KOReader, which is done under the settings menu (the cog), “Network”, and “SSH server” on the bottom.

Problemet med delegerad auth / relä - om de inte lyckas bli övertalade att faktiskt göra äkta federering - är att alla själv-hostade servrar då måste vara kraftiga nog för att kunna hantera alla andra användare på alla andra servrar också, eftersom alla användare pratar direkt mot alla servrar de interagerar med.

Mina invändningar är mer runt hur folket beter sig kring det här än hur projektet i sig fungerar.
Men även där så lutar det mot att deras “federering” kommer vara en egenutvecklad lösning som är mer lik en multi-anslutande klient med delegerad auth än ett faktiskt federerande system.

Om man läser i de diskussioner som skett kring federering i projektet så har det redan ratats att använda någon W3C eller IETF standard för federering, så ett egenutvecklat protokoll av något slag ser troligast ut, där kommentarerna också lutade hårt emot att federering med icke-Fluxer mjukvaror sågs som en bugg mer än en funktion.

Det lät rätt mycket som att “federering” egentligen kommer betyda delegerad auth, där din klient - kanske med hjälp av ett relä på din instans - pratar separat mot varenda server i federeringen, istället för att bygga en faktiskt federerad lösning.

Lösningen på att en centraliserad kommersiell plattform ställer till problem för sina användare är verkligen inte att skapa en ny centraliserad plattform, speciellt inte om den också planerar att bli en kommersiell produkt.
V har redan bevisat att det går att skapa distribuerade/federerade lösningar för det här, som då också är helt säkra mot problemen som Discord just nu uppvisar. Det skulle vara mycket bättre om folk fokuserade mer pengar och utvecklartid mot sådana lösningar istället, så att vi inte blir sittande i den här sitsen igen i framtiden.

I do like that their pictures show a device with KOReader installed.

Considering this is anubis, the project created explicitly to block AI crawlers?

I absolutely love that zip-tie mounting solution, it’s the kind of thing I wish I saw in more homelab setups.

People joke about linux.exe, but there was such a thing as andLinux/coLinux

As a note, the EU requirements for cookie banners actually have a few interesting requirements.

So they engineered the consent mechanism to be as high-friction as possible to say “no”, while the “yes, violate my privacy” choice is always a single click.

A consent dialog needs to offer a “decline” option that’s at least as easy to access as the “agree” option. If they try to coerce you to give consent simply to avoid tedium, then that consent mechanism is in violation of GDPR.

Also a fun tidbit;
Ended up sharing a table at a speakers dinner in 2019 with a guy who worked for the same advertisement company that caused the Target scandal (among others). He had some interesting things to share about how such things happen, and also how the advertisement industry works internally.
It’s got a remarkable amount of parallels to high-frequency trading.

I really do hope that Funkwhale get their 2.0 release out soon, should make self-hosted Spotify-like stacks simpler to do, and the fact that it works for creation and distribution as well is great.

I think the login-redirect system is just broken for ADFS, it feels like it adds all the SSO-logout URLs for all systems you’re logged into to the redirect queue when it times your session out.
Which means you’ll have to log in enough times to exhaust that queue before it finally reaches the actual system you’re trying to log into.

But that’s just an assumption.